Jag lämnade just in årets sista uppgift. En en och en halv timme från jullov. Frågan är vad jag ska leva för nu.
Jag har exakt tolv timmar på mig att få ett läxfritt jullov.
Ikväll lirade vi på vår sista julkonsert nånsin under vår gymnasietid. För en vecka sedan hade vi vår sista luciakonsert och snart ska vi ha vår sista temakonsert. Det är kul att gå trean, för man kan sätta ordet "sista" framför inprincip allt man gör, och plötsligt blir allt så vemodigt och känslosamt och alla vill gråta och kramas.
Varje klass behöver några husfruar.
Pontus, Alfred och Elias pyntade musikar-territoriet idag. Det är sådana fina gärningar som sprider ljus i vintermörkret och leenden i barnens ansikten. Oh these guys <3
"Hellre smart än aldrig, som vi brukar säga."
Kvällen slutade lyckligt trots allt. Efter några desperata nödrop och lite röksignaler kom Fredrik och Anna och räddade mig.
Vi kidnappade datorbyggarna och åkte till Fredde, där vi bakade något som i den bästa av världar kunde ha liknat ett pepparkaksslott. Men, som man brukar säga - ju fler kockar desto mjukare väggar.
Nedan ser ni fyra människors desperata försökk att bygga något otrasigt. Mission failed.
Nackdelar med situationen.
- Albin har "blivit immun mot inomhuskyla" och har slutat använda element.
- Han och Oscar bygger en dator. (Alla som nånsin försökt umgås med två databyggande karlar vet varför detta är en icke-önskvärd situation.)
- De fråntar mig rätten att sura genom att hela tiden erbjuda mig att vara med.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)